Modernare prövning av vattenkraft

Så här ska de vattenrättsliga bestämmelserna i miljöbalken ändras enligt propositionen Vattenkraft och vattenmiljö. Propositionen beslutades den 12 april och väntas röstas igenom innan riksdagsvalet.

De vattenrättsliga bestämmelserna i miljöbalken har en lång historia och sträcker sig tillbaka till 1800-talet. I miljöbalken från 1999 var avsikten att samordna de vattenrättsliga bestämmelserna med de bestämmelser som gäller för miljöfarlig verksamhet, men trots olika utredningar har det inte skett.

Med anledning av den kritik som EU-kommissionen framfört mot Sverige om genomförandet av ramdirektivet för vatten har emellertid regeringen sett sig tvingad att agera. Under våren 2016 tillkännagav riksdagen som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk för tillståndsprövning som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Samtidigt har det inom ramen för energiöverenskommelsen slagits fast att Sverige ska ställa moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.

Under hösten 2017 presenterades så en departementspromemoria, som i vissa delar fick stark kritik. Det lagförslag som nu kommit är omarbetat i flera avseenden. Förslaget framstår som mer nyanserat i förhållande till tidigare och betonar även vattenkraftens betydelse i energisystemet.
Den nya lagstiftningen avser främst anläggningar som används eller har använts för produktion av vattenkraftsel. Det införs en ny definition i miljöbalken av vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel samt krav på att alla sådana verksamheter ska ha moderna miljövillkor. Vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel innefattar även verksamheter som, när de påbörjades, var avsedda att utgöra ett led i produktion av vattenkraftsel.

För verksamheter som redan omfattas av tillstånd enligt äldre vattenlagstiftning ska omprövning ske genom en särskild omprövningsbestämmelse. Vid en sådan omprövning ansvarar verksamhetsutövaren för utredning och kostnader, samtidigt tas rätten till ersättning för rättegångskostnader bort. Vidare försvinner verksamhetsutövares rätt till ersättning vid omprövning, med en övergångsperiod fram till 2029. Flera verksamheter kan ses som en enda verksamhet om de bedrivs med sammankopplade anläggningar eller har ett tekniskt/miljömässigt samband. Verksamheter för produktion av vattenkraftsel får inte längre lagligförklaras.

Kraven enligt ramvattendirektivet, såsom detta tolkats av EU-domstolen, har införts i lagtext och är bindande vid prövningar. Förordningar ska utfärdas som föreskriver möjlighet till undantag från direktivets krav. Ett förslag till nationell plan som ger vägledning i avvägningen mellan energiproduktion och miljönytta ska enligt propositionen tas fram av berörda myndigheter men beslutas av regeringen.

Bestämmelsen i 11 kap 6 § om samhällsekonomisk nytta tas bort för alla vattenverksamheter. Bedömningen ska endast ske med stöd av bestämmelserna i 2 kap och till skillnad från i promemorian föreslås nu att äldre rättigheter ges status av tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringens förslag är ett efterlängtat försök att styra upp det otillfredsställande rättsläge som uppkommit i fråga om äldre dammanläggningar och anläggningar för produktion av vattenkraft, som ur ett juridiskt perspektiv till stor del får anses hänförligt till tillämpningen av ett äldre regelverk i ett nytt modernt sammanhang. Genom att lägga kostnadsansvaret vid omprövningar på verksamhetsutövaren underlättas myndigheternas arbete med att åstadkomma miljöanpassning. Samtidigt ges möjlighet att genom den nationella planen åstadkomma en mer genomtänkt och systematisk prövning än idag.

En del i förslaget som kan komma att få stor praktisk betydelse är möjligheten att genom omprövning uppnå utrivning av en anläggning. Vid en omprövning krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning med samrådsförfarande enligt 6 kap miljöbalken och det framstår därmed som ett enklare sätt för verksamhetsutövarens del än en tillståndsansökan.

Det är uppenbart att det återstår ett antal frågor som kommer att föranleda fortsatt diskussion. Det är inte helt enkelt att förutse hur regeringens definition av anläggningar för produktion av vattenkraftsel kommer att falla ut. Definitionen utesluter ett stort antal dammanläggningar som endast har utnyttjats för kvarndrift eller annat ändamål. För dessa dammar finns alltjämt möjligheten att ansöka om lagligförklaring, därmed kvarstår den rådande diskussionen om tillståndspliktens omfattning.

Regeringen aviserar dock att frågan om att helt avskaffa lagligförklaringsinstitutet ska utredas. Även inom andra områden finns ett påtagligt behov av reviderad lagstiftning, exempelvis när det gäller markavvattningsföretag. Men med tanke på att valtider stundar och att stor ansträngning krävts för att åstadkomma det nu presenterade förslaget är nog sannolikheten liten för att ytterligare lagstiftning inom det vattenrättsliga området ska tillkomma i närtid.

Agnes Larfeldt Alvén
Advokat
Agnes Advokatbyrå


Warning: Parameter 1 to W3_Plugin_TotalCache::ob_callback() expected to be a reference, value given in /opt/app-root/src/wp-includes/functions.php on line 3729